Syskonen Johanssons stiftelse

Det var nämndemannen Johan Alfred Johansson (1842-1930) som i ett testamente som upprättades den 18 juli 1926 bestämde, att avkastningen från hans gård Branthult i Kråksmåla socken skulle tillfalla invånarna i dåvarande Kråksmåla kommun.

Johan Alfred Johansson var änkeman och hade inga egna barn eftersom hans hustru hade avlidit i barnsäng.

Det stod också i testamentet att hans syster Tilda Fredrika Johansson och brodern Per Emil Johansson skulle bo kvar på gården efter Alfreds död.

Enligt testamentet från 1926:

"Min ägande fastighet 3/8 mtl. rusthåll Branthult i Kråksmåla socken av Handbörds härad och Kalmar län skall efter min död tillfalla Kråksmåla borgerliga kommun på följande villkor: Fastigheten får icke av kommunen försäljas eller avyttras utan skall för al framtid behållas under namn av "Syskonen Johanssons stiftelse". Skogens skötsel skall stå under Kalmar södra läns skogsvårdsstyrelses kontroll, och skall avkastningen därav såväl som af egendomen i övrigt användas till något för den borgerliga kommunen nyttigt och nödvändigt ändamål, som icke enligt lag skall bestridas av skattemedel. Således undantagas i första hand fattigvårds- och skolväsende"

 "Dessutom skall de eller den efterlevande från fastigheten eller eljest genom testamentstagarens försorg erhålla: Dagligen  4 liter söt mjöl. I veckan 2 kg färskt och fullgott smör. Årligen 10 tunnor fullgod och frisk potatis, 200 kg strid och fullgod råg, 300 kg ren och fullgod havre samt 12 famnar prima, torr och vinterhuggen 3/4 björkved. Allt detta skall leveras efter tillsägelse och på anvisad plats utan någon som helst kostnad eller arbete för mottagaren".

"Liksom de äga efter tillsägelse erhålla skjutsar med vuxen och kompetent körkarl efter önskan och utan avgift"

"De kontanta medel, som finnas kvar, sedan eventuella lösa skulder betalats, skola tillfalla Kråksmåla församling och förvaltas av dess pastor och kyrkoråd -"

"Min familjegrav på Kråksmåla kyrkogård skall för all framtid väl vårdas och underhållas i samma omfattning och skick som nu, år 1926, och får icke förändras i anseende till ytvidd, form, monument eller inhägnad"

"-  i första hand skall detta understöd utgå till den som med fallenhet för studier ämnar sig åt eller redan ägnar sig åt teologiska sådana för att sådan präst angå i svenska kyrkans tjänst"

Men det satt hårt åt 1931 när kommunen i testamente skänkts denna gård, på 1930-talet såg man inte så mycket värde i gården och skogen,  kommungubbarna ville inte acceptera gåvan, eftersom där fanns skulder och fastighetens skick inte var det bästa, men en ung kommunalman, Oscar Johansson, Alsterbro lyckades att övertala fullmäktige att ta emot donationen, och det bildades en stiftelse, som skulle ta hand om gården med skulder och allt. Stiftelseordförande blev Oscar Johansson, och han var stiftelsens ordförande till han avgick den 1 oktober 1975.

Enligt artikel i Barometern den 4 juni 1971 går Branthults historia tillbaka till 1500-talet och greve, statsman, rikskansler Axel Oxenstierna (1583-1654), Gustav II Adolfs främsta medhjälpare och ledare för Kristinas förmyndarregering. Sedan kom en löjtnant Taurent i 1616 att få gården som förläning av kronan för krigiska bedrifter. Eftersom löjtnanten inte blev så gammal tillträdde en ny länsherre fyra år senare. Gåvobrevet utfärdades i konung Gustav Adolfs krigsläger i Falkås.

Johanssons kom till Branthult cirka 100 år innan den testamenterades till kommunen. I dalar och rundstycken gav man i köpesumma 1 555 kronor och 65 öre. Då var gården emellertid inte fullt lika stor som i dag. En av Johansönerna, nämndeman och mycket betrodd även i övrigt, hade flera intressanta giljareturer. En äktenskapsmäklare från Fliseryd ordnade med gifte med en kvinna som senare visade sig föra i boet inte mindre än 12 000 kr. Men hon dog tidigt och nämndemannen hade svåra besvär med at kunna betala tillbaka hemgiften. Han sålde emellertid skog till Kreuger-ägda tändsticksfabriken i Mönsterås och även om skogspriserna på den tiden var hårresande låga lyckades han klara det ekonomiska trångmålet.                    

130 personer bodde i Branthult en gång i tiden. Där fanns 17 torp, 8 backstugor, 4 jordstugor så sent som på 1800-talet.

Johan Alfred Johansson, hans syster Tilda Fredrika och bror Per Emil ligger begravde tillsammans med sin mor Johanna Kristina Jonsson i en familjegrav på Kråksmåla kyrkogård.

I dag ägs fastigheten av Nybro kommun. Stiftelsen står under förvaltning av en styrelse i Nybro kommun och styrelsen har sitt säte i Kråksmåla socken. Styrelsen består av 5 ledamöter och 5 ersättare, som väljs av kommunfullmäktige för fyra år. Ledamöter och ersättare skall vara bosatta inom den delen av Nybro kommun, som tidigare var Kråksmåla borgerliga kommun. Granskningen av styrelsens förvaltning och räkenskaper utförs av auktoriserad revisor samt av kommunfullmäktige utsedda revisorer. Länsstyrelsen har enligt stiftelselagen tillsyn över stiftelsen.

Styrelsen 2011-2014 består av Leif Urup, Malmen (ordförande), Jan Enarsson, Torshult (skogsförvaltare), Björn Lagercrantz, Alsterbro, Hanne Jensen, Alsterbro och Ingemar Jonsson, Medelhult.

Revisorer 2011 är Olov Marcusson, Alsterbro och Malin Holgert, Lindshult samt Bonny Karlsson, Alsterbro.

Stiftelsens verksamhet och arbete regleras enligt reglemente antagna av styrelsen den 16 juli 2011 och godkänd av Nybro kommunfullmäktige den 26 september 2011.

Lite fakta om fastigheten Branthult 1:2, 1:11:                                                                                                                                                                                                                                             Summa areal 851 ha. Produktiv skogsmark 640 ha, vatten 102 ha, impediment myr, berg, inägomark, övrig areal mm 109 ha. Virkesförråd 101 512 m3sk. Medeltal 159 m3sk per ha. Medelbonitet 5,7 m3sk per ha. Årlig tillväxt 3 048 m3sk. Tall 72%, gran 18%, löv 6% och ek 4%. Taxeringsvärde 26 284 000 kr.

Stiftelsen bedriver i dag ett rationellt skogsbruk i Branthult med betydlig hänsyn till natur- och kulturmiljö.

Förutom skogens inkomster så har stiftelsen inkomster från kräftfiske, jakt- och fiskearrende samt hyresinkomster från jaktstugor och fritidshus.

Fastigheten i Branthult är ett riktigt smultronställe i ett gammal kulturmiljö ytterst mot norröst i Kråksmåla socken med fina nymålade byggnader i ett fint kultur- och naturlandskap. Ett stort antal fina gölar gömmer sig långt inne i skogarna förutom dom stora sjöarna Kleven, Kvillen, Bjärssjön och Allgunnen, samt Badebodaån. En renoverad varggrop från kanske så tidigt som på 1400-talet finns i Branthult nära gården. Två biotopskyddsområden finns intill Kleven och nära Kvillen.

Stiftelsen har som ändamål att avkastningen av den donerade fastighet skall användas till för Kråksmåla borgerliga kommun nyttigt och nödvändigt ändamål, som icke enligt lag skall bestridas med skattemedel. Fördelningen skall vara 85 % till den delen, som ligger inom Nybro kommun och 15 % till den delen, som ligger inom Högsby kommun. Fastigheten får icke försäljas.

Gamla Kråksmåla kommun är den delen av Nybro kommun, som finns norr om Alsterån, samt 15 % norr om kommungränsen i nuvarande Högsby kommun, varför en del av utdelningen från donationen tillfaller Grönskåra-delen av Högsby kommun.

Utdelningen från Syskonen Johanssons stiftelse är ganska betydlig, och sedan år 2000 har stiftelsen utdelat 1 347 816 kr till diverse föreningar, organisationer mm inom gamla Kråksmåla kommun.

2010-års utdelning:

Alsterbro IF 30 000 kr. Folkets hus Alsterbro 35 000 kr. Alsterbro skytteförening 8 000 kr. Alsterbro Samhällsförening 10 000 kr. Kråksmåla samhällsförening   6 000 kr. Kråksmåla skytteförening 3 000 kr. Skoghults samhällsförening 3 000 kr. Musik i Glasriket (Kråksmåla församling) 20 000 kr. Fröskelås ridklubb 3 000 kr. Kråksmåla församling (Barnkörerna och inspelning av CD) 15 000 kr. Grönskåra-delen av gamla Kråksmåla kommun 19 950 kr. SUMMA 152 950 kr.

Sedan 1931 har Syskonen Johanssons stiftelse utdelat åtskilliga miljoner kronor till nyttiga och nödvändiga ändamål i gamla Kråksmåla kommun, bidragen har gått till såväl renovering av vägar i glesbygden, elektrifiering på 1960-talet, Folkets hus i Alsterbro och damgymnastiken i Alsterbro samt mycket annat.

Framtiden ser mycket ljus ut för Syskonen Johanssons stiftelse, och stiftelsen kommer också dom kommande åren ge betydande bidrag till föreningar, organisationer mm i gamla Kråksmåla kommun till gagn för invånarna och  helt i anda med donatorns nämndeman Johan Alfred Johanssons testamente.             

 

2011-10-24

Leif Urup, ordförande 

Syskonen Johanssons stiftelse                                                                              

 

 

 

Artikel från Barometern den 30 juni 2012:

 

Syskonstiftelse gör nytta i föreningar

Tre barnlösa syskon i norra Nybro Kommun, det som en gång var Kråksmåla borgerliga kommun ville att deras kvarlåtenskap skulle göra nytta på orten. Det blev början till Syskonen Johanssons stiftelse, som i dag delar ut stora belopp till föreningslivet och goda ändamål.

 

Branthult/Kråksmåla                                                                                                                                                                                                                                                                                

Syskonen Johanssons stiftelse i Branthult förvaltar en skogsfastighet på över 800 hektar.

Det gör stiftelsen unik i Kalmar län: det vanliga för en stiftelse är att man förvaltar pengar efter en donator.                                                                                                                                                         

Årligen betalar stiftelsen ut pengar till främst föreningslivet i norra Nybro och i den del av Högsby kommun som tidigare hörde till Kråksmåla kommun.                                                                                             

– Det är viktigt att den verksamhet vi ger pengar till finns i det område som beskrivs i stiftelsens stadgar, säger stiftelsens ordförande Leif Urup.

Stora fiskevatten                                                                                                                                            

Barometern får en guidning av Leif Urup och skogsförvaltare Jan Enarsson på den slumrande gården i Branthult.

Vägarna har gjorts i ordning och ett par rastplatser med grillmöjligheter har skapats.

Till gården hör också hundra hektar fiskevatten som sköts av en fiskevårdsförening.

Stiftelsens intäkter kommer främst från skogsbruket men också från jaktarrende och viss uthyrning.

Men tillbake till tiden kring 1930.

– Johan Alfred var nog en barsk man med gott anseende och en hel del inflytande. Min mamma träffade honom och har berättat en del, säger Jan Enarsson som beklagar att det inte finns så mycket handlingar kvar från den tiden.

Kommunen ovillig                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   

Av testamentet framgår det att kyrkan skulle få 75 000 kronor, drygt 2 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Kråksmåka borgerliga kommun fick samtidigt fastigheten, som då var värd ungefär like mycket.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                           

– Men kommunen ville först inte ta emot gåvan. Man tyckte det var för mycket jobb med underhåll av husen och skogens värderades inte högt på den tiden, säger Leif Urup. Man försökte byta så att man skulle få pengarna i stället för kyrkan, men det gick inte.                                                                                                                                                                                                               Ett sådant byte hade varit en dålig affär för kommunen. Kyrkans 75 000 kronor är fortfarande 75 000 kronor eftersom avkastningen hela tiden har använts.

Två personer har hunnit få sin prästutbildning bekostad av stiftelsens kyrkliga medel.

Nu räcker avkastningen knappt till att bekosta syskonens gravplats på Kråksmåla kyrkogård.

Förändrade tider                                                                                                                                                                                               

- Vi har fått en förfrågan om att ta över ansvaret för gravplatsen, och var positiva till det, men det satte länsstyrelsen stopp för. Det är inte förenligt med stadgarna, säger Leif Urup.

Att tiderna har förändrats vittnar också testamentet om.

Johan Alfred Johansson månade om sina syskon, som likt honom själv var barnlösa och sannolikt inte misstyckte när gården testamenterades bort.

Mat och boende                                                                                                                          

Syskonen fick livet ut ”disponera mangårdsbyggnaden, gårdsplanen och trädgården med avkastning.” Dessutom fick man fritt disponera dödsboets inre och yttre lösöre.                                                                                                                                                             

Men det var inte nog med det. Kommunen eller dess arrendator skulle ombesörja att syskonen hade mat på bordet.                                                                                                                                                                                                                                 

– Det var en del att ordna med så man kan förstå att kommunen hellre hade tagit pengarna. Men vist är det bra att han testamenterade gården till kommunen, annars hade allting varit skingrat för vinden, säger Leif Urup.